söndag, mars 15, 2015

Imponerande

- Det här är inte tidningshyllan, utbrast minstingen igår något förtrytsamt när han hittade mig framför garnhyllan i S-market i Orimattila.
- Jo, jo, jag är på väg dit ser du väl, svarade jag och slet mina blickar från garnen.
- Du vet väl sen att vi är i Orimattila?
- Jaa, det vet jag.
- Du kommer inte att hitta svenska tidningar här.
- Nä det gör inget. Deras tidningshylla är ändå imponerande.

Igår var jag alltså ute på en liten åktur tillsammans med minstingen och vi hamnade i Orimattila. Detta efter långa diskussioner om vad vi skulle göra med vår lediga dag. Det fanns många olika alternativ, men besök i garnaffärer var inte att räkna med enligt minstingen. Efter en snabb koll på nätet fastnade vi för ett besök i Megamyynti Areena, där ingen av oss tidigare hade varit. Helt okej ställe för dem som vill shoppa loss förmånligt. I princip skulle vi inte ha nånting, men vi kom ändå hem med en datormus, ett par Reino-tofflor, en gitarrbok, en Fiskarssax, en tegroda och dyl. Jag stod länge och tittade på stora utelyktor, som såldes med -50% rabatt. Den jag ville ha kostade 27 €, men sen kunde jag inte bestämma mig för om jag skulle ha en vit eller svart så hela köpet fick bero. Nu ska ni sen inte tro att det går att köra tillbaks om några veckor och tro att utbudet av varor är detsamma. Åh nej, det varierar beroende på vilka restpartier affären för tillfället har fått in. Igår samsades i alla fall julgrejer och påskgrejer i affären. I kassakön såg vi att det var kläder som människor hade köpt. Vi såg inte ens på plaggen, så jag kan inte säga så mycket om den prisnivån. Ungefär i mitten av affären fanns en manshörna med en soffgrupp och teknisk lektyr. Smart tänkt, för där kunde kvinnorna parkera männen medan de själva gick runt och shoppade.

Sedan hamnade vi alltså i S-market. Och mycket riktigt fanns det hela tre tidningar på engelska, som jag ju bara måste ha.
Det amerikanska förlaget Interweaves virktidning, vinternumret. Jippiiii, här finns mycket inspirerande...
...bland annat en virkad herrtröja 

en finurligt virkad sjal

och olika sorters hals- och axelvärmare.

Och så hittade jag den här trevliga tidningen med lite mera vårtoner bland modellerna och info om hur man kan sticka de perfekta fickorna. Även den här tidningen kommer från Interweave.
Och gult tycks vara vårens färg om vi vågar tro på det amerikanska förlaget.

Och så hittade jag den här, Simply Knitting nummer 131. Hmmm.... nu är det igen för många tidningar och modeller.

Lockande innehåll.

Tror ni att far i huset skulle bli glad om han fick en sån här stickad kaninmössa i påsk? Vågar jag ens försöka?

Och fem tips för våra restgarner:
1) Kasta inte bort restgarnerna. Du kan till exempel använda dem i stickuppläggningar.
2) Använd resterna för att stoppa upp små stickade eller virkade figurer.
3) Använd resterna i en filt, stickad randig eller virkade mormorsrutor.
4) Använd restgarnerna som en färgklick i inredningen. Lägg de små garnnystanen i en stor glasburk eller vas.
5) Använd restgarnen när du paketerar som band eller varför inte till exempel virka en blomma till paketet istället för rosett.
Själv har jag koll på de fyra första punkterna. Till femmans har jag ännu inte hunnit för jag har inga virkade blommor på lager. Tyvärr säger far i huset att mina två glasburkar, ena med små nystan och den andra med garnändar inte passar i vardagsrummet. Kan ni förstå sånt? Nu finns burkarna i hobbyrummet och förgyller min byrå där.
Om man är sockstickare så försvinner ju självklart en del restgarn i skaft och hälar i ett nafs.

På tidningens sista sida går det att bekanta sig med stickdesignern Mary Henderson. Hon berättar att hon har garn överallt i huset utom i nedre våningens toalett. Låter det bekant på något sätt? :)
Hon konstaterar också att det inte finns en chans i världen att hon skulle hinna sticka upp sitt garnlager innan hon dör, därför har hon testamenterat det till sin väninna. Smart, inte sant?

Och sist, men inte minst, den här varvräknaren följde med tidningen Simply Knitting, som gåva. Nu blir det ordning på både ökningar och minskningar. Om man nu bara kommer ihåg att flytta de rätta pilarna. Måste väl starta ett nytt stickprojekt så jag får testa den här räknaren.



2 kommentarer:

Annie sa...

Det ska nog vara en väldigt speciell karl för att klara av en sådan där kaninmössa haha! Jag tror inte jag känner någon sådan karl...tyvärr:))

Inge sa...

Gör inte jag heller, tyvärr. Och inget barn i rätt ålder heller. Kanske bäst att bara skippa mössan då! :)