söndag, juni 04, 2017

Överraskningsmiddag

Söndagskväll och lugnet har lagt sig här i huset. Alla barn har åkt hem till sitt och första maskinen med disk är avklarad. Den tog till all tur far i huset hand om medan jag skjutsade hem min mamma. Flaggan är redan nedskruvad från väggen. Ännu en stund vill jag vila i eftermiddagens glädjefulla samvaro.

Det här veckoslutet har jag mer eller mindre bott i köket. Det började ju med nygräddade scones igår morse, för att på kvällen fortsätta med nybakad rabarberkaka. Den höll far i huset på att äta upp, så till slut fick jag lov att gömma den i hobbyrummet. Dit går han vanligtvis inte in, så det var lugnt. Fem rabarberstjälkar hade han knyckt av unga husbonden. Aja, baja!

I morse började jag med följande bakprojekt. Unga husbonden är inte så särskilt förtjust i rabarberkaka, så han bad om att få mockarutor istället. Och hur skulle jag kunna förneka honom det?

Så jag bakade alltså en hel plåt i morse. Nånting gott skulle vi ju ha till kaffet!

Idag bjöd jag alltså på överraskningsmiddag åt dagens jubilar. Det är lite osäkert om det föll i god jord, men alltid kan man hoppas. Jag bjöd på texmex, också det på unga husbondens förslag. Själv tycker jag att det är enkel och god mat. Det bästa med texmexen är ju att var och en får plocka i sina tortillas, tacos, fickor, osv allt vad de vill. Den här gången hade jag förutom de två olika köttfärsrörorna jag brukar laga, också en kyckling dito. Sedan en massa sallad, gurka, tomat, paprika, salsa, jalopeno, ärter-majs-paprika-blandning, ostdipp och tacodipp, osv. osv.

Vi var nio (nåja tio om baby M också räknas!) vid matbordet och fick precis alla rum. Det var riktigt trevligt att ha sina nära och kära samlade så här på pingstdagen. Vi saknade ekenäsborna, men de hade tyvärr annat program.

Till efterrätt blev det glass, med jordgubbar, maränger och chokladsås, bulle, chokladkex, rabarberkaka, mockarutor och festkonfekt. Huhuh! Nu behöver jag nog inte äta nånting på en vecka minst!

Direkt efter kaffet återvände den äldsta och minstingen till huvudstadsregionen. De tog med sig hem var sin kaklåda, för till skillnad från unga husbonden gillar de rabarberkaka. Tyvärr tog de ingen mat med sig, så nu är vårt kylskåp igen proppfullt. Håhåjaa.. Men det kan ju vara bra, så slipper jag laga mat på hela veckan!

Det mesta av mockarutorna frös jag faktiskt in. Det kan vara bra att ha nånting att bjuda på ifall det kommer överraskningsgäster eller ifall det nu skulle bli så hett i sommar att jag inte orkar baka när jag borde göra det!

Ikväll satt jag längst borta i hörnet på balkongen och stickade. Där fick vinden inte tag på mej. Jag bara kände att nu måste jag verkligen få sitta ute en liten stund. När jag gick ut talade far i huset i telefon och när jag återvände in en timme senare talade han fortfarande i telefon med samma person. Vem är det som säger att kvinnor talar mycket i telefon? :)

 #blogg100_2017_97

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nå med mej talade han nog inte, din far i huset. Gärna skulle jag tala, men idag var det nog inte han o inte jag. Håll du dej bara ute på balkongen. Bry dej inte om vad som händer inomhus. Vet du vad, jag tror jag börjar sticka. Har rött o gult garn. Bara sticka sticka vad än det blir, sticka fjamotibaka, liksom kom imojon ijen.. Bara sticka utan att veta vad jag stickar.

Inge sa...

Nej, han talade inte med dej. Tror inte att ni skulle ha talat en hel timme ändå.

YESS! Börja sticka, så roligt, meditativt och hälsosamt. Om du lägger upp många maskor kan du få en rektangelformad sjal eller varför inte en filt? Om garnet inte räcker långt, så kan det bli färre maskor och en halsduk. Låter väl bra?