fredag, december 16, 2011

Från Irland

Nu har han, det äldsta barnet, igen lämnat den fosterländska marken. Snart är han i Schiphol där planet mellanlandar innan det är dags att borda ett nytt med destination Dublin. Sörjt har jag gjort ända sedan 11-tiden då han åkte iväg med far i huset. Har inte fått nånting ur händerna. Har försökt sticka, ta hand om disken, jobba lite på datorn, läsa, lösa korsord, sorterat tvätt, t o m släpat fram elvispen och funderat på kakbak, men...
Tänk att två veckor kan försvinna så snabbt.

Kvar här hemma har jag hans fina gåva från Irland:
Han visste ju att det enda jag ville ha var att få hem honom och så förstås lite garn! :)
Han hämtade två nystan irländskt tweedgarn och hade också köpt den den här underbara virkboken. Vilket är lite kul, för jag köpte ju Knitting In No Time av samma författare när jag var på mässa i Tammerfors i november. Sonen har bra och säker smak, han också!

2 kommentarer:

tilda sa...

Så fiffig son du har! Fast han måtte väl ha märkt mammas svagheter redan:)Vemodigt när dom lämnar hemmet!

Inge sa...

Jo, han är fiffig. Verkligen. Övriga manfolket här i huset brukar stöna om något i garnväg kommer på tal! :)