måndag, april 24, 2017

Crêpes

Idag har jag försökt få världen färdig, det vill säga, jag har fixat minst hundraelva saker på en gång utan att komma någon vart. Som vanligt fastnade jag på vissa detaljer och ganska mycket blev tyvärr ogjort. Det skulle ha varit skönt att få undan de flesta måsten, så jag skulle ha kunnat börja på socka nummer två. Tyvärr så blev det nu inte så idag, för det hände andra saker. 

Det som hände var att jag placerade mej i köket, hemmets farligaste plats! Jag öppnade kylskåpsdörren och såg lite vilset på innehållet. Som vanligt önskade jag att jag skulle vara en sån där rekorderlig husmor, men... i varje fall behövde jag få slut på diverse burkar och så hade vi fått en fin skinkbit. Far i huset stekte plättar igår då han hittade överbliven grädde. De fanns kvar och lockade mej till att slänga ihop lite skinkfyllda crêpes!

 Jag skar skinkan i små tärningar. Det gjorde jag också med den halva gula paprikan jag hittade i kylskåpet. Sedan blandade jag ner en burk crème fraiche, rester av färskost med gräslök, en burk färskost med vårlök, spädde ut med lite matlagningsgrädde och lade till riven ost i en lagom mängd. Därefter var det bara att bre fyllningen utanpå plätten, rulla ihop och placera på en ugnsplåt. När alla skinkfyllda plättar var radade snyggt, så på med riven ost. Voila, nu hade jag fixat middagen!

Men sådant där äter inte far i huset! Så jag fick ta plåten med mej och åka iväg till min hulda mor. Hon uppskattade både maten och mitt sällskap. Skinkfyllningen blev lite lös och borde ha stadgats med maizena, men det gick nog bra så här också. Vi åt dem tillsammans med grönsallad och ålandsgurkor. 
- Jag skulle hellre ha velat ha en skinkpaj, suckade far i huset. Stackarn, vid det laget var det redan för sent. Tack för skinkan och tack för plättarna. Nu har jag mat kvar till imorgon.

Igår var jag på dans!
Men jag behövde inte dansa själv! Nej, jag fick se skickliga och duktiga barn och ungdomar uppträda. Det var en fin show, som Lovisa Dansinstitut bjöd på.

 #blogg100_2017_55


söndag, april 23, 2017

En liten barnsocka

- Nå, har du fått din socka färdig, frågade min hulda moder igår då vi talades vid i telefon.
- Öööh, neeej, när skulle jag ha hunnit.

Men se idag, ja idag, då fick jag en liten barnsocka färdig.
Hur lång tid tror ni att det tar innan den andra blir färdig?

 #blogg100_2017_54

lördag, april 22, 2017

Nu är det jul igen...

... nej, vänta nu, det är ju vårsolen, som ler. Kan ni säga det åt vår julkaktus?

Den blommar så fint i vårsolens sken. Se inte på mej, det är far i huset som har gröna fingrar. Mina är enbart rödfnasiga för jag tillbringade förmiddagen vid diskbordet. Far i huset tror att jag överdriver när jag säger att jag är allergisk för disk! Men så är det ju nu inte alls, klart jag är allergisk, mina fingrar klarar enbart av garn och stickor. Ja, och så då lite tangentbord, förstås.

Vi har haft borgåborna på kort besök idag, innan det var dags för däcksbyte. Snart kommer det bastugäster, så jag måste väl återgå till kökskommenderingen och lämna stickningen alldeles ensam på soffbordet...

#blogg100_2017_53

fredag, april 21, 2017

Tuffa Tufsen

Idag kan jag sjunga I Can See Clearly Now för nu har regnet dragit sin kos och solen lyser.
- Va e de, ropade far i huset och störtade in bakom min rygg alldeles nyss då jag precis sjöng. Kanske bäst att bara nynna lite för mej själv och inte ta i så byxorna spricker?

Själv funderade jag på varifrån alla dammråttor hade uppenbarat sig på mitt datorbord i morse då jag började jobba här. Jag tittade förvånat upp i taket, men nej, där fanns inget hål eller annat, som skulle ha orsakat ett veritabelt dammnedfall.
- Nå ser du klart nu, frågade far i huset.
- Mmm nåjo, svarade jag försiktigt och lite oroligt för han kunde väl aldrig mena att vi skulle tvätta fönster mitt i regnet?
- Ser du vad, som har hänt?
- Öööh...
- Ja, ser du Windows 10 tydligt nu?
- Ööh, joo, jag tror det.
- Jag måsta ju torka av din skärm, den var så dammig att man knappt såg nånting.
- Oj, tack så snällt!
Lite genant att jag inte märkte det på något annat sätt än på alla dammråttor. Men så är det när solen inte lyser, då urskiljer man liksom inget damm! :)
Men nu ser jag klart!

Idag har jag suttit framför datorn hela dagen och försökt få in alla data- och musikkurser inför nästa läsår. Man ska nog ta det i etapper och inte som jag gör när jag gör allting på en gång. Nu har jag sjuka axlar och vet inte om jag alls kan sticka ikväll. Buäääh!

En dag under påskhelgen pågick det intensiva jamningar utanför ytterdörren.
- Kom och se, kom se, lät det som.
Utanför stod en mycket stolt katt. Tufsen hade fått ett byte.

Oj, så duktig han är och så mycket beröm han fick.

När det var avklarat och han fått höra hur duktig han var tog han fort till sjappen. Tänk om husse och matte skulle ha tagit köttet till morgonmål? Ve och fasa!

Ha nu en riktigt skön fredagskväll!

#blogg100_2017_52

torsdag, april 20, 2017

Födelsedagstårta

Jösses vet ni, nu är det mitt i natten, nästan. Jag kom nyss hem från min hulda moder där jag ikväll har lärt mina systersöner att spela kort. Vi spelade spader åtta. Det var nytt för dem. I morgon åker lillsyrran med söner iväg västerut  och då blir det också tyst och tomt hos mamma.
Nu när jag körde hem så var det full snöstorm ute. Så glad att jag fortfarande har vinterdäcken på.

Idag har jag jobbat hemifrån, men också hunnit med ett möte i stan. På det mötet fick vi en himmelskt god födelsedagstårta. Tack!

Nu är det sängdags för mej, så jag orkar med fredagen. Nattis!

#blogg100_2017_51


       

onsdag, april 19, 2017

Vågar inte bjuda

Vet ni vad? Jo, idag när jag kom hem från jobbet så singlade det igen ner snöflingor. Vädret ser så underbart soligt ut, men så fort man kommer utanför dörren fryser man. Brrr! Men det gör inget, för snart blir det varmare ska ni se...

Igår hade vi jättetrevliga gäster här, men... ja, de hade med sig så många fina gåvor att jag vågar inte bjuda hem gäster längre efter det här.

Jag fick ett så här fint garnnystan i härliga vårfärger. Så mjukt och skönt, 100 gram.

Far i huset fick ett kaffepaket, i och för sig skulle han nog ha kunnat få garnnystanet, men han vet inte vad han skall använda det till! :) Ja, och så vet jag ju å min sida inte vad jag skall använda kaffepaketet till!

Och så fick vi en så här fin flaska, undrar som flundran om man borde ha mat till den, eller ska man ta den naturell? :)
Stort tack för de fina gåvorna!

Far i huset är ibland snäll, eller nåja, för det mesta försöker han vara snäll. I dagarna tre har han till exempel lagat mat åt mej och igår kom han hem med en liten bok åt mej:
Dessvärre har han redan ångrat sig.
- Jag borde nog ha tagit den där boken om quilting istället, men jag tänkte att när den var på finska och du ju ändå inte syr...

En del exempel i den här boken är verkligt elaka och jag har nu citerat bitar härifrån både igår och idag, så far i huset vill inte höra på mej längre.

Här ett exempel som passar oss handarbetsvänner:
" Vad kallas en dum man som har lärt sig att virka?
Nätverkstekniker"


#blogg100_2017_50

tisdag, april 18, 2017

Full fräs på stickcaféet

I morse försvann far i huset med en tyska. Sedan såg jag inte till honom på hela förmiddagen. Tur att jag kom ihåg att han inte har något pass, så jag visste att han inte kommer långt. Och bra var det att vara ensam i huset då jag ringde runt till "mina" timlärare. En del fick jag tag på, men inte alla, så det blir till att fortsätta imorgon. Men först ska vi ha möte på jobbet...

Idag vet ni har det enbart varit trevliga saker på gång. Först stickcafé och sedan på kvällen härliga gäster. Kan man ha det bättre? Nej, absolut inte. Faktiskt rätt skönt att inte behöva kvällsjobba längre.

På stickcaféet var det full fräs.

Här är början på en grann och fin vante, som kommer att få flätmönster. I bakgrunden är en lång socka på gång.

Här är också en socka på gång...

Och här är mitt eget lilla sockbörjan. Jag hann precis lägga upp det innan jag åkte iväg till stickcaféet. Jag måste liksom få prova på det där Venla-garnet jag fick av mamma. Och det fastän jag nog inte borde börja på nya projekt innan jag har stickat färdigt de andra, som är på gång. Det ser ut att bli en hel del UFO:n med den här takten.

Och här vet ni, här ser ni nånting riktigt intressant, dubbelvirkad grytlapp. Det borde jag nog också pröva på. Jag har ju massor av det där garnet. Det är förstås tänkt till ett större projekt, så...

Och apropå garn, det fanns en massa intressanta påsar på bordet. Och nej då, inte en enda av påsarna var min!

Så kul att kunna delta i stickcaféet idag och få träffa alla igen. Tyvärr blir det snart sommarpaus och då blir jag lika ensam med stickandet, som innan. Det fördes en hel del intressanta diskussioner om just hur många projekt man kan ha igång samtidigt. Det verkar som om alla har flera saker på gång och en del klarar det bättre än andra. För mej är risken alltid stor att det blir UFO:n, så jag försöker att inte förivra mej alltför mycket. 

Stickväninnan V visade upp Pryms nya ergonomiska strumpstickor. Så nu lärde vi oss igen nånting nytt. Tack för det. Vet inte om det är nånting för mej eller om jag ska hålla mej till mina helt vanliga strumpstickor i björk.

Den här rackaren såg vi idag med far i huset. Den jagade nånting på åkern invid vägen mitt på dagen.

Nu är det dags för mej att tänka på refrängen och krypa ner mellan lakanen. Tjolahopp!

#blogg100_2017_49