Pussar

Ni skulle bara veta vilken vecka det har varit. Jag har liksom inte hunnit med vare sig datorn eller stickningen alls. Men det gör inget för det har varit så mycket glädje och lycka.

Det började ju bra redan i måndags. På tisdagen var det Vändagen, som vi säger här i Finland. Och det är nog mycket bättre än Alla hjärtans dag. Vändagen innefattar ju många fler.

Jag lämnade ett hjärta på bordet och körde tidigt iväg till jobbet i grannstaden.

Det fanns en karamell kvar när jag återvände hem vid 20-tiden!

På jobbet bjöd jag på pussar och alla blev jätteglada. Få tackade nej. Det var så härligt att få dela med sig och glädja sina medmänniskor. Sånt gillar jag.

Förra lördagen gladde minstingen oss med så här fina bakelser från Runda Munken i stan. En god fluffig bakelse, som inte var för söt. Tack till minstingen!

I onsdags fick jag varmbröd igen, den här gången i form av semlor (frallor). Så gott, så gott. Tack, tack!

I torsdags på förmiddagen, fick jag en förpackning med goda chokladkex och en med smörgåskex samt en påse med chokladgottigotti. Det var ett litet tack för kursen, som nu är slut. Tack för det. Känns som att jag är uppskattad.

I torsdags på eftermiddagen blev jag bjuden på pizza i grannkommunen. Det var en trevlig kursavslutning. Mycket bättre att sitta tillsammans allihopa så här en stund istället för att direkt rusa iväg efter avslutad kurs. Tack för att ni tog er tid och bjöd mej på pizza!

Och i fredags, ja i fredags, då fick vår dotter ett nytt efternamn!

Bröllopslunchen intogs på Rafaels Steakhouse. Det var en fin sits med god mat och härlig samvaro med alla barnen + en fru och en sambo samt dotterns svärföräldrar och förstås mormor! De allra närmaste på plats alltså. Stackars brudgum, som är utan syskon, men nu får han ju en hel drös med bröder, inte sant?
Grattis till brudparet än en gång och tack för den delikata lunchen.

Efterfesten hölls hos oss och den gick inte av för hackor! Nu var det dags att fira den nästyngsta sonen, som hade hunnit bli ett helt år äldre igen. Jag vet inte riktigt hur det där går till för vi föräldrar blir ju liksom inte äldre, eller hur? :)
Brudparet hade åkt iväg på sin lilla bröllopsresetripp och brudgummens föräldrar körde till Tammerfors. På plats här hos oss fanns alltså resten av bröllopsgästerna.

En så här fin födelsedagstårta blev vi bjudna på. Så god med choklad och hallon mellan bottnarna. Tack för fint kalas.

Så mycket att glädjas åt och vara tacksam för!

Vad jag gjorde igår och idag får ni reda på imorgon, kanske... ;)